Likabehandlingsplan

Vita Viddernas skola och fritids i Kiruna, läsåret 2024/2025. Planen gäller förskoleklass till årskurs 3 och fritidshemmet. Den upprättades 2024-08-21, gäller i ett år och utvärderas 2025-08-21. Därefter upprättas en ny plan för kommande läsår.

Vår vision

Vår vision på Vita Viddernas skola och fritids är att alla elever ska känna trygghet, glädje och trivsel, och känna samhörighet med skolans personal och med varandra. Skolan ska vara en plats där elever och personal arbetar tillsammans för att eleverna ska nå målen och utvecklas i sitt lärande. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling.

Våra ledord är mod, kraft, passion och med hjärta.

Likabehandlingsgruppen – vem kan du vända dig till?

Rektor ansvarar för att diskriminering och kränkande behandling utreds och arbetar för att förebygga att det händer. Till sin hjälp har rektor en likabehandlingsgrupp med personal från elevhälsan och representanter för lärarna.

Du som elev eller vårdnadshavare kan vända dig till någon av personerna nedan om någon upplever sig utsatt för kränkande behandling eller diskriminering, eller om du vill berätta att någon annan kan ha blivit utsatt. Du kan också alltid vända dig till vilken vuxen som helst på skolan.

Rektor: Lena Häggström
Biträdande rektor: Maria Lejerbäck Svensson
Lärare F–åk 3: Marilla Lundquist Utsi
Lärare F–åk 3: Ann Lennerth
Resurs: Lina Partapuoli
Lärare: Ingela Nilsson
Skolsköterska: Anneli Matti
Skolkurator: Maria Ylipää
Speciallärare: Camilla Lind

Det är alltid rektor som anmäler till huvudmannen.

Bakgrund

Skolans ansvar

Skyldigheten att aktivt arbeta mot kränkande behandling och diskriminering regleras i:

skollagen (2010:800), 6 kap.
diskrimineringslagen (2008:567), 2 och 3 kap.
läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan, och ingen elev ska behöva utsättas för kränkningar eller diskriminering, varken från personal eller från andra elever. Skolan är skyldig att förhindra att elever behandlas illa. Alla som arbetar på skolan ska medverka i ett målinriktat arbete mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och för lika rättigheter. I det ingår att planera, genomföra och följa upp åtgärder som förebygger, främjar och förhindrar.

En samlad plan

Varje skola ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling med de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling, vilka åtgärder skolan ska påbörja eller genomföra under året, och en redogörelse för hur förra årets åtgärder har genomförts. Skolan ska också ha riktlinjer och rutiner för att förhindra diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, och arbeta systematiskt med aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter.

Vita Viddernas skola och fritids har valt att ha en samlad plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Skyldighet att anmäla och utreda

När en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering i samband med verksamheten är personen skyldig att anmäla det till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, som ansvarar för att skyndsamt utreda det som hänt.

Anmälningsskyldigheten gäller direkt när en elev upplever sig utsatt. Den gäller inte bara allvarliga fall, och det krävs inga bevis för att starta en utredning – det är utredningen som ska visa om en elev har blivit utsatt.

Utvärdering av läsåret 2023/2024

Mål: Trygghet och gemenskap

Insatser:

Tydliga ordningsregler framtagna av elever, pedagoger och ledning.
Skolans lärare har schemalagd arbetstid på fritids, så att eleverna möter samma vuxna under hela dagen.
All personal arbetar för goda relationer med alla elever och vårdnadshavare.
Gemensamma rastaktiviteter, rastvärdar och gemensamma aktiviteter för skola och fritids i åldersblandade grupper, till exempel storsamling, Vita Viddernas skidlopp, friluftsdagar och veckans lek.
Fadderverksamhet där eleverna i årskurs 3 är faddrar för förskoleklassen.
Klassråd varannan vecka och elevråd två gånger per termin, där trygghet, trivsel och ordningsregler tas upp.
Elevenkät två gånger per läsår, elevgenomgång varannan vecka och elevhälsoteamsmöte varje vecka.

Resultat: Alla planerade insatser har genomförts. Att lärarna arbetar både under skoldagen och på fritids har hjälpt oss att bygga goda relationer med elever och vårdnadshavare. Under läsåret förändrades elevhälsans organisation, och skolan har sedan dess byggt upp en egen elevhälsa med skolsköterska från april 2024 och kurator från hösten 2024. Elevhälsoteamet har också arbetat för att tydliggöra skolans ordningsregler och värdegrund för elever och vårdnadshavare. Lärarnas arbetstid på fritids har utökats, och två lärare har fått ansvar för att utveckla fritidsverksamheten.

Slutsats: Ordningsreglerna behöver tas fram och förankras tydligare, och rutinen för konsekvenstrappan behöver bli tydligare. En fritidsgrupp startas vid läsårsstarten 2024 för att höja kvaliteten på fritidsverksamheten.

Mål: Trivsel och färre kränkningar

Insatser:

All personal går igenom planen och rutinen vid kränkning vid läsårsstart och vid nyanställning.
Löpande värdegrundsarbete i alla klasser och i klass- och elevråd.
Rastvakter enligt schema, både på skolgården och i skolskogen.
Vuxennärvaro vid övergångar och förflyttningar, till exempel i korridoren, omklädningsrummet, på väg till matsalen och vid fritidsstarten.
Arbete med begreppen kränkning, diskriminering och mobbning, så att eleverna får strategier för att uppmärksamma, berätta och agera.
Lärare äter pedagogisk lunch med eleverna.
Ett trygghetsteam som elever och vårdnadshavare kan vända sig till vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling.
Mentorerna har nära kontakt med vårdnadshavare för att snabbt kunna agera.
Rektor uppmuntrar till öppen dialog med vårdnadshavare och elever via SchoolSoft, mejl, samtal, föräldramöten och framtidsrådet.

Resultat: Vuxennärvaron på otrygga platser har ökat, och de vuxna har blivit mer synliga, bland annat med västar. Specialpedagogen har stöttat mentorer vid anmälan och utredning av misstänkt kränkning. Elevassistenter som arbetar på fritids får handledning av specialpedagog och biträdande rektor. Personalbyten på fritids har påverkat stabiliteten.

Slutsats: Vårt systematiska arbete med att se, agera och anmäla misstänkt kränkning har blivit bättre, liksom rutinerna för att utreda. Vi ser fortfarande ett stort behov av handledning. Från hösten 2024 har skolan en egen kurator, som tillsammans med specialpedagogen leder arbetet mot kränkningar och trygghetsteamet, deltar i värdegrundsarbetet och arbetar förebyggande med samtal på individ- och gruppnivå.

Mål: Studiero för ökad måluppfyllelse

Insatser:

Tydliga ordningsregler, hemklassrum för alla klasser och tydlig lektionsstruktur.
Mobilfri skoldag.
Bestämda platser i klassrummet och i matsalen.
Specialpedagogen stöttar lärarna i att skapa varierad undervisning som främjar motivation.
Anpassade läromedel, hjälpmedel och lärmiljöer utifrån behov.
Utomhuspedagogik: skoldagen börjar utomhus, alla raster är ute och vi har utedagar. Mer rörelse främjar fokus och inlärning.

Resultat: Flera elever upplever stress och utmaningar i skolan och på fritids, vilket är en utmaning både för eleverna och för personalen.

Slutsats: Ordningsreglerna behöver tas fram tydligare tillsammans med elever, pedagoger och elevhälsoteam. Alla pedagoger går SPSM:s utbildning Specialpedagogik för lärande. Vi behöver tydligare visa elever och vårdnadshavare vilka insatser och vilken struktur vi har för ett gott klimat och hög måluppfyllelse.

Sammanfattning

Elevenkäten, elevsamtalen, utvecklingssamtalen och kontakten med vårdnadshavare visar att de flesta av våra elever känner sig trygga i skolmiljön och med personalen. Alla vuxna arbetar för en tillgänglig skolmiljö där alla är accepterade, och agerar vid diskriminering och misstänkt kränkning. Vår uppfattning är att eleverna känner sig trygga med att söka upp en vuxen och berätta när en kränkning har skett, både under skoldagen och på fritids. Det gäller även vårdnadshavarna.

Delaktighet och förankring

Elevernas delaktighet

Eleverna är delaktiga genom att vi återkommande tar upp deras upplevelse av trygghet och trivsel på klassråd, elevråd och i samtal med mentorn, och genom att kartlägga otrygga platser. Vi arbetar konkret med frågor som: Vad är en kränkning? Vad är digitala kränkningar? Vad är okej och inte? Vad är samtycke? Hur vet jag, och hur känns det? Hur agerar jag, och vem kan jag vända mig till?

När en kränkning har skett beslutar utredaren om stödjande åtgärder i samtal med både den som känner sig kränkt och den som kränkt. Efter två veckor utvärderas åtgärderna i samtal med båda parter. Har kränkningen upphört enligt den utsatta avslutas ärendet. Annars sätts nya åtgärder in. Allt sker i samråd med elev och vårdnadshavare, så att elevens upplevelse blir hörd.

Elevhälsoteamet och skolans trygghetsteam kartlägger skolans kränkningsärenden och analyserar elevenkätens frågor om trygghet, för att se hur vi kan minska risker och förebygga kränkningar.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare kan delta i arbetet med planen genom att lämna synpunkter på SchoolSoft, där planen publiceras, och genom vårdnadshavarenkäten och elevhälsoenkäten till skolsköterskan. I framtidsrådet träffas elevhälsoteamet och två vårdnadshavarrepresentanter från varje klass fyra gånger per år. På höstens första träff går rektor igenom planen, och vi reflekterar tillsammans över den och lyssnar på vårdnadshavarnas förslag.

Personalens delaktighet

Inför en ny plan utgår vi från elevhälsoteamets och trygghetsteamets kartläggning av kränkningsärenden, tillbud och elevenkätens frågor om trygghet, från utvecklingssamtal och hälsosamtal, och från reflektioner och diskussioner i personalgruppen. Planen presenteras i början av läsåret på den gemensamma konferenstiden, där all personal kan lämna synpunkter och utvärdera föregående års plan.

Förankring

För att planen ska bli en levande del av arbetet behöver elever, personal och vårdnadshavare känna till den och veta vad den innehåller. Planen förankras i elevrådet, trygghetsteamet, på personalens arbetsplatsträffar, på klassvisa föräldramöten och i framtidsrådet. Den publiceras också på SchoolSoft.

Nuläge – kartläggning

Vi kartlägger risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att:

elevhälsoteamet och trygghetsteamet kartlägger var kränkningar och tillbud sker, en gång per termin
analysera den årliga elevenkäten i oktober tillsammans i elevhälsoteamet, trygghetsteamet, elevrådet, personalgruppen och framtidsrådet
analysera den årliga vårdnadshavarenkäten om upplevd trygghet i elevhälsoteamet
ta upp det som framkommer i hälsosamtal med kurator och skolsköterska i elevhälsoteamet
följa upp upplevd trivsel, trygghet och arbetsro i klassråd, elevråd och fritidsråd
ha mentorssamtal med eleverna

Mål och åtgärder för läsåret 2024/2025

Mot diskriminering och trakasserier

Vi arbetar aktivt för att motverka diskriminering och trakasserier kopplat till alla sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Insatserna gäller alla grunder:

ett gemensamt förhållningssätt kring skolans värdegrund och tydliga ordningsregler
åldersöverskridande arbete genom fadderverksamhet, elevråd, kostråd och fritidsråd
temadagar, lägerdagar och friluftsdagar
en välkomnande, tillgänglig och anpassad skol- och lärmiljö efter elevgruppens behov
förebyggande arbete med frågor om allas lika värde och identitet
en kartläggning av vilken kunskap personalen behöver om diskrimineringsgrunderna i sin yrkesroll, och en inventering av läromedel för fortbildning
att alla vuxna markerar och agerar vid diskriminering och kränkande behandling enligt skolans rutin

När: Kontinuerligt i undervisningen och vid gemensamma temadagar, till exempel Barnkonventionens dag. Trygghetsteamet genomför kartläggningen i oktober 2024 och januari 2025. Ansvar: Rektor, kurator, trygghetsteamet och all personal.

För att förebygga och förhindra kränkande behandling

Mål: En trygg, välkomnande och tillgänglig skola och fritids. Gemensamma, tydliga ordningsregler framtagna med elever, lärare och elevhälsoteam. En ny utvecklingsgrupp för fritidshemmet, och fortsatt handledning av elevassistenter och pedagoger på fritids. Från skolstarten hösten 2024, med träffar två gånger per månad och vid behov. Ansvar: lärare, elevhälsoteam, rektor, biträdande rektor och specialpedagog.

Mål: En lärmiljö anpassad efter elevernas behov. Fortbildning för alla pedagoger genom SPSM:s utbildning Specialpedagogik för lärande. Under hela läsåret. Leds av specialpedagogen, som är utbildad handledare.

Mål: Studiero. Varierad och lustfylld undervisning, snygga och städade klassrum och gemensamma ytor, och en rutin för daglig undanplockning och städning på fritids. En förstelärare i utomhuspedagogik och specialpedagogen samarbetar med lärarna. All personal har fördelade ansvarsområden inne och ute.

Mål: Skolkuratorns roll i arbetet mot kränkande behandling. Skolkuratorn anställdes i augusti 2024, och elevhälsoteamet arbetar med att integrera den nya rollen. Löpande under läsåret, med elevhälsoteamsmöte varje vecka. Ansvar: rektor och elevhälsoteamet.

Rutiner vid kränkande behandling och trakasserier

När en elev upplever sig utsatt av andra elever

Kontakta mentor. När personal, elever eller vårdnadshavare misstänker att en elev blir utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av andra elever kontaktas elevens mentor eller någon i likabehandlingsgruppen så snart som möjligt.
Anmälan. Anmälan görs till rektor, som, eller den rektor har gett ansvaret, anmäler händelsen till huvudmannen. Rektor utser också en ansvarig utredare.
Utredning. Utredaren pratar med de berörda eleverna och deras vårdnadshavare. Vid behov samlar utredaren in uppgifter från andra elever och personal, eller till exempel genom att ta del av inlägg i sociala medier.
Åtgärder. Visar utredningen att en kränkning eller trakasserier har förekommit beslutar skolan om åtgärder, både för att det ska upphöra och för att förhindra att det händer igen.
Uppföljning och avslut. Varje åtgärd följs upp regelbundet och utvärderas vid ett bestämt datum. När kränkningen har upphört och åtgärderna bedöms ha långsiktig effekt avslutas ärendet.

När en elev upplever sig utsatt av en vuxen, eller en vuxen av en elev

Kontakt. En elev som känner sig diskriminerad eller kränkt av en vuxen, eller elevens vårdnadshavare, vänder sig till mentor, rektor, likabehandlingsgruppen eller annan personal. Personal som känner sig kränkt av en elev kontaktar rektor.
Information. Har en vuxen diskriminerat eller kränkt en elev informeras rektor och den som anmälts, om så önskas tillsammans med en facklig representant. Har en elev kränkt en anställd informerar rektor elevens vårdnadshavare.
Anmälan till huvudmannen. Rektor anmäler till huvudmannen när en elev upplevt sig utsatt. Rektor anmäler även när en vuxen upplevt sig utsatt av en elev, för att säkerställa att ärendet utreds.
Utredning och åtgärder. Rektor, eller någon rektor utsett, utreder uppgifterna. Konstateras kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vidtas åtgärder. Båda parter får möjlighet till ett samtal med varandra, tillsammans med lämpliga personer som vårdnadshavare, mentor eller rektor.
Uppföljning. Ärendet följs upp regelbundet. Ger åtgärderna inte önskad effekt beslutas om ytterligare åtgärder.
Avslut. När utvärderingen visar att kränkningen, trakasserierna eller diskrimineringen har upphört avslutas ärendet.

Begrepp och definitioner

Här beskrivs vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling betyder och vad diskrimineringsgrunderna innebär. Avsnittet kan användas i undervisningen eller läsas av den som är osäker på begreppen. Förklaringarna utgår från skolan, men begreppen betyder samma sak i andra sammanhang, till exempel på en arbetsplats.

De sju diskrimineringsgrunderna

Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder

Olika former av diskriminering

Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Bristande tillgänglighet
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera

Diskriminering

Diskriminering är när någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter en form av maktunderläge hos den som utsätts. Det innebär att lärare eller annan personal kan diskriminera en elev, men elever kan inte diskriminera varandra.

Med direkt diskriminering menas att en person missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel kön. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en regel eller ett arbetssätt som verkar neutralt, men som missgynnar vissa på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion.

Bristande tillgänglighet är när en elev med funktionsnedsättning missgynnas för att skolan inte vidtar skäliga åtgärder för att eleven ska komma i en jämförbar situation med en elev utan funktionsnedsättningen. Det är också diskriminering att instruera någon att diskriminera.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.

Diskrimineringsgrunderna förklarade

Kön – Sexuella trakasserier kan vara både ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden.

Könsidentitet eller könsuttryck – Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner, det vill säga människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Etnisk tillhörighet – Med etniska trakasserier avses fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad både i internationella konventioner och i den svenska grundlagen. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning – Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som kan bero på en skada eller sjukdom. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse – hur liten den än är kan diskrimineringen upplevas som stor.

Sexuell läggning – Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har alltså en sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och strider mot principen om alla människors lika värde och lika rättigheter.

Ålder – Det är inte tillåtet att särbehandla personer på grund av deras ålder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och är ett uttryck för makt och förtryck, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Den som upplever sig kränkt ska alltid tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta, men också dolda och subtila. De kan ske i korridorer och klassrum, men också på nätet och i sociala medier. Även utfrysning är kränkande behandling. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske med text eller bild, och förekomma mellan elever, mellan lärare och elever och mellan vuxna.

Repressalier

Repressalier är när skolan bestraffar eller behandlar en elev negativt för att eleven eller elevens vårdnadshavare har anmält diskriminering eller klagat på trakasserier eller kränkande behandling. Det är helt förbjudet.